Ett ljus i mörkret
Just nu sitter jag i mitt mörka rum och filosoferar, önskar att jag faktiskt skaffade lampor in hit istället för att vara enveten och vägra eftersom det inte fanns något som passade in. Mitt i mörkret så hamnar jag av misstag på en suspekt hemsida, fylld med skit som efter ett tag visar sig vara min blogg. Jag reagerar snabbt och instinktivt och försöker försäkra mig om att ingen stackars jäkel sitter i ett väl upplyst rum och väntar på att jag faktiskt ska skapa något kreativt. Men till mitt förtret så visar det sig att bloggen har haft en läsartopp idag, hur fasen gick det till?
Jag menar det var i alla fall tre veckor sedan något faktiskt hamnade här och nästan ett halvår sedan något vettigt kom upp. Så varför är det helt plötsligt så många som ska läsa min blogg?
Faktum är att jag har ett svar på denna fråga och den är simplare än tanken bakom kalles prickiga! Svaret är att människor runt omkring sveriges avlånga land måste ha känt på sig att idag var dagen då jag uppfyllde en dröm.
Inte för att det var en dröm som jag haft särskilt länge, utan egentligen var det en dröm som jag började fantisera om när jag vaknade denna morgon. Drömmen handlar om mig och en hängmatta, vilket kanske låter både suspekt och läskigt.
Men jag kan numera och inte helt utan stolthet berätta att jag har skaffat en hängmatta som jag placerat mitt i mitt rum, så nu kan jag altså ligga i en hängmatta och kolla på tv.
Synd bara att hängmattan egentligen inte hänger utan är en skumrask-variant med ställning och än värre att jag inte kollar på tv så ofta. Men bravaden att ha fyllt en 7 kvadratmeter stor yta med en hängmatta tycker jag är värd en eloge och en mycket manlig klapp på axeln.
I vilket fall som helst så tror jag att kreativiteten återigen har funnit sin väg in i mig (100% av läsarkretsen applåderar och skrattar) För jag känner att en filosofisk värme och nästintill obekväm glädje har huserat i mitt psyke de senaste dagarna, vilket resulterat i att jag faktiskt varit trevlig. (ni som inte har varit sociala får skylla er själva, detta är en ''once in a lifetime happening'' som garanterat kommer att övergå i kronisk depression och vanföreställningar)
Jag menar det var i alla fall tre veckor sedan något faktiskt hamnade här och nästan ett halvår sedan något vettigt kom upp. Så varför är det helt plötsligt så många som ska läsa min blogg?
Faktum är att jag har ett svar på denna fråga och den är simplare än tanken bakom kalles prickiga! Svaret är att människor runt omkring sveriges avlånga land måste ha känt på sig att idag var dagen då jag uppfyllde en dröm.
Inte för att det var en dröm som jag haft särskilt länge, utan egentligen var det en dröm som jag började fantisera om när jag vaknade denna morgon. Drömmen handlar om mig och en hängmatta, vilket kanske låter både suspekt och läskigt.
Men jag kan numera och inte helt utan stolthet berätta att jag har skaffat en hängmatta som jag placerat mitt i mitt rum, så nu kan jag altså ligga i en hängmatta och kolla på tv.
Synd bara att hängmattan egentligen inte hänger utan är en skumrask-variant med ställning och än värre att jag inte kollar på tv så ofta. Men bravaden att ha fyllt en 7 kvadratmeter stor yta med en hängmatta tycker jag är värd en eloge och en mycket manlig klapp på axeln.
I vilket fall som helst så tror jag att kreativiteten återigen har funnit sin väg in i mig (100% av läsarkretsen applåderar och skrattar) För jag känner att en filosofisk värme och nästintill obekväm glädje har huserat i mitt psyke de senaste dagarna, vilket resulterat i att jag faktiskt varit trevlig. (ni som inte har varit sociala får skylla er själva, detta är en ''once in a lifetime happening'' som garanterat kommer att övergå i kronisk depression och vanföreställningar)
Kommentarer
Trackback
