Ditt mekka i cyberspace

Nu är julen äntligen avklarad och jag känner att livet långsamt börjar återvända. Visst har vi massor av avslagen julmat och halvrutten prinskorv i kylen, på bänken finns dessutom de råvidriga pepparkakorna. Men ny har man kommit till sans och inser vad fasen det är man har stoppat i sig.
Alla pepparkakor som egentligen är sjukt ospännande och glöggen som är sötare än cornflakes i vit choklad. Nej, nu börjar livet åter igen att följa sin ursprungliga takt, träning på klubben och träning hemma, allt är som det ska vara.
Eller helt normalt är det inte, för jag har numera fler värdsliga ägodelar än vad jag hade tidigare. Ägodelar som skulle få både gud och Buddah att gråta av avund. För vem önskar sig inte Jurassic park skriven på spanska? Eller kanske sin en vecka försenade mac som den ömma modern av misstag slog in och gav bort till bror...
Nej, åter igen vill jag bara påpeka hur lustigt det är med dessa skumma traditioner som jag tror att alla egentligen inser är värdelösa.
Men att få mac:en måste jag faktiskt erkänna var ett extremt possitivt inslag, har aldrig tidigare känt något behov av att pimpa min dator, men nu förstår jag inte hur jag kunnat ungdå det. Dock är det som vanligt att allt gott bär på en enorm container av skit, nu måste jag oavsett undanflykter faktiskt städa ute hos mig. De nya gardinerna står nämligen i en hög av döda löv och damm, dessutom måste jag sätta upp taklampan som jag fick i julklapp förra julen. Som om inte det vore nog så är det snart dags att byta sängkläder och arbeta med samhällsuppgiften. Men det får framtida Johan ta hand om tycker jag, för just nu har jag både nyår och bakfyllebio att se fram emot.
Och som om inte det vore nog så kan jag se tillbaka på allt trevligt som redan skett under lovet:
Har fått vara ifred.
Har sett Avatar i 3D
Har skottat snö
Har haft mycket få träningar
Har inte dödat en norrman.

Nej, jag känner att det gamla året avslutades på både gott och ont. Förhoppningsvis är det nya året minst lika bra.

Som ni alla kanske vet så är det en mycket speciell dag idag. Idag är nämligen dagen då jag och resten av landets ungdomar går på lov och vandaliserar julklappspapper. Jag är dock inte som alla andra, inte för att jag inte är possitiv till denna underbara ledighet som väntar mig, utan det som menas är det faktumet att maten nästan hamnar i skymundan.
De flesta ser naturligtvis maten och julklapparna som det mest centrala, men något som jag har kommit att förstå är att det finns många som inte gillar maten. Min synpunkt på detta är att ni måste vara enna tråkiga satar som sitter och konsumerar findus färdiga jultallrik, för att sen säga att maten suger. För det finns ju inget bättre än mat. Naturligtvis så kanske man inte tycker om sylta och paté, men det är väll inget måste? Själv har jag precis köpt ett helt knippe ostar som ska fungera som supé på julafton och ost äter man ju nästan hela tiden endå. Vissa kanske firar julen med en Kebabsallad eller gud förbjude en falaffelrulle, trots detta firar dem eftersom de gör något konstruktivt istället för att klaga. Så istället för att sura över att julmaten kanske inte är god så tycker jag att ni ska äta något som ni faktiskt gillar.
Om ni fortsätter att sura så kan ni lika gärna ställa er i samma led som de missnöjda och förvånade Saab arbetarna.
Stackars satar säger folk, nu blir ju massor av överbetalda industriarbetare av med sina jobb. Dock känner jag inte att det var ett direkt förvånande besked, utan jag är mer förvånad över att koenigsegg lyckades hålla liv i drömmen så länge endå.
Stackars oss säger jag, vi som kommer gå ur gymnasiet under de närmaste fem åren kommer ju att tvingas flytta till Kiruna för att få ett arbete. Stackars de resturangägare som inte längre kommer få några kunder.
Grattis till systembolaget och alla andra med serveringstillstånd.

Just nu står månen på toppen av sin cykel och det är uppenbarligen mer än bara tidvattnet som påverkas. För i alla människors blod springer hormonerna runt som brunstiga bävrar och dansar krigsdans till ljudet av en billig lettisk techno remix. Naturligtvis påverkar detta människor, tänk bara hur du skulle ha upplevt att dansa till techno remixer hela dagarna.
Själv har jag märkt av detta, men det är uppenbarligen mer än jag som gör konstiga saker vid denna tiden på månaden. Vissa eldar upp skoltoaletter andra förbjuder minareter, oavsett nationalitet eller mental status så gör vi saker som vanligtvis inte skulle accepteras. Själv har jag till exempel vant mig vid smaken av banankaka, eller i alla fall till den grad att jag tycker att den är tjänlig.
Jag har även bakat halvfabrikats pepparkakor, något som jag aldrig gjort och aldrig skulle få iden att göra om jag inte varit under påverkan av något elakt. Det sista och kanske tydligaste exemplet är dock det faktum att jag återupplivat gamla klassiska 50-tals rätter. För det hör nog inte till vanligheterna att Svensons konsumerar frikadeller i curry tillsammans med en liten mängd vitt ris.
Inte heller hör det till vanligheterna att man som samhällare har uppgifter, faktum är att det är direkt ovanligt att uppgifter måste genomlidas. Ännu ovanligare är det dessutom att man tar tag i dem och faktiskt arbetar.

Oavsett hur man påverkas så tycker jag att det är viktigt att man står för vad man gör. Kanske skulle pepparkakorna varit godare om jag bakade dem ifrån grunden, men bortsett det faktumet så kan jag inte gömma under bordet att det var jäkligt läckra pepparkakor. Frikadeller i curry är även det en delikatess som fler borde avnjuta.
Uppgifter måste alla människor genomlida, men det här med banankakan kan jag egentligen inte skriva något om och jag kan inte heller stå för min åsikt. Att en levande varelse börjat acceptera en kaka som av någon anledning ''svettas'' socker i kylen är så oförklarligt och till och med sjukt, att det inte ens kan förklaras av månens inverkan.