Ditt mekka i cyberspace

Att börja gå i tofflor inomhus är som att rulla in sig i ett smatterband och tända stubinen. Detta har jag konstaterat idag, för det kommer en tid i alla toffelbärande människors liv när det helt enkelt tar stopp. Innan jag fick tofflorna så var jag en synnerligen lat människa som bara smög runt husknuten, men när jag fick tofflorna så började jag glida omkring här ute.
Fast egentligen är det mer utan en levitationsform som troligtvis skapats utav den supermaxade klädsel jag skaffat.
Se bara hur det har vänt på tillvaron...


Men om jag skulle komma tillbaka till saken, så har jag blivit för lat för att ens bära tofflorna...
Snacka om neråtgående spiral.

Ps. Jag tränade med Micke större delen av dagen, det vill säga den delen det var ljust och jag måste säga att det
kändes ovant och då har man endå bara haft en veckas uppehåll.
Fast egentligen var det nog julmaten som spelade störst roll i detta fallet. Tänk dig hur jobbigt det är att träna med
tre kilo rullsylta lindat kring halsen..

Nu har julen passerat och jag garanterar att många av sveriges unga män spenderade kvällen med att inta olika drycker. Men om man nu gjorde det så har man missat mycket av meningen med julen och framförallt så mår man dåligt idag. Naturligtvis är jag en fi gosse och beöver inte oroa mig för något av det ovanstående, utan jag hade det lugnt igår. Eller grannarna tvingade mig att klä ut mig till tomte eftersom att dem hade någon systerson som fortfarande trodde på tomten. He, det var faktiskt rätt kul, men jag tvivlar på att Emil förlåter mig eftersom att han fick ett vedträ av tomten i julklapp. Det är humor...
Själv så fick jag faktiskt det jag önskade mig.
Jag fick ett lås till min dörr så jag kan hindra obehöriga våldgästare ifrån att komma in.
Jag fick en wokbok vilket jag direkt tog som en pik, för det måste ju betyda att min mat inte duger?
Jag fick ett par mysiga tofflor som jag glirer runt i ute hos mig, inte för att jag behöver dem, utan det handlar om stil...
Sist och faktiskt störst var en poncho, fatta att jag fick en riktig poncho. Eller jag antar att den är gjord av någon fattig tant eftersom att det fanns både barr och bös i filten.
Dessutom så doftar den som en blandning av svinto och garderob, så antingen är det lama eller så är det bäver. Fatta hur tufft det hade varit med en bäver poncho, eller än bättre. En bäver i poncho...

Nu är det dags att ta sig i kragen och faktiskt göra någonting nyttigt. Det var vad jag tänkte igår och det ledde till att jag hade sjuka buksmärtor hela vilket gjorde mig sängliggande hela dagen.
Vad konstaterar man av detta ?
Jo att man egentligen inte ska göra något vettigt eftersom att det är dåligt för moralen.
Däremot så kan man sitta och spela heroes, för det är världens bästa sjukterapi. Men när man väl förstår vilket sjukt spel det är så tröttnar man lite. Tänk dig att man har utvecklat världens mest framgångsirka kapitalistsamhälle och så kommer helt plötsligt Hitler krypandes. Nu pratar vi inte lilla upproret i bayern, nej nu pratar vi om att ta över tyskland på två dagar, för fanskapet har samlat på sig mer än 60 phenix.
Eftersom att jag fann striden med Hitler väldigt osmaklig så var det ju bara att starta ett nytt game och helt plötsligt på befann jag mig mitt i 30:åriga kriget.
Jag var då en väldig stormakt som var tvungen att gå och piska små upproriska furstedömmen som hela tiden erövrade nya områden. Så det blev bara till att springa runt...
Detta pågick i flera månader innan jag konstaterade att jag i alla fall hade den mest överlägsna armén och stänge av skiten. Men eftersom att man inte lär sig av sina misstag så tänker jag nu sätta mig och starta ett nytt game.

Fast innan jag gör det så måste jag informera dig om världens erbjudande

Nu kan vem som helst tillfredställa sina behov, bara att köpa honom, göda honom och älska honom.

Det är riktigt svårt att ta sig tid att kladda några enkla rader på någon fgorm av skum internetsida. Men jag skyller på det faktum att jag varit i göteborg hela helgen, för den som inte vet så var jag på träningsläger i helgen.
Lägret var gött, vi tränade som fasen och jag måste köpa en ny käpp eftersom att en av mina sprack totalt. Annars så hände väll inget speciellt, jag klarade första graderingen vilket betyder att jag är bättre än nybörjarna. Men annars så är det väll inte så mycket, förutom att jag kan mobba micke då eftersom att han inte graderade sig. Fast om jag nämner det så lär jag få så fett med stryk att jag blir köttfärs, så jag ska nog vara diskret.
Annars så var Göteborg trevligt, jag bosatte mig på något skummt hotell mellan Heden och Avenyn vilket gjorde att jag hade nära till allt. Så jag hann både med träning på förmiddag och eftermiddag samt vandra runt lite.
Bland annat så hamnade jag i en Belgisk pralinbutik där jag stod och snaskade choklad samtidigt som jag pratade sci-fi litteratur med killen bakom disken.
Eller när jag satt och studerade den japanska kocken som stod och drack vin hela kvällen... Helt klart sevärt, men det pratar jag mer om någon annan gång.

Ps. Idag så konstaterade jag att det strax är lov och att det kommer bli sjukt skönt att kunna dricka kaviar varje dag. Men farmförallt så börjar jag förstå att jag nu måste träna 3 dagar i veckan istället för två, Yay....

Vem är jag till att klaga egentligen, för jag är ju inte bättre själv. Hur ska man hinna skriva i bloggen när man aldrig har tid?
Fredman frågade mig här om dagen vad jag gjorde utanför skolan och mitt svar var ingenting. Det är inte det att vi har mycket att göra, eller att vi har lite tid, utan man hänger bara inte med. Den lilla stunden man har över orkar man inte göra något vettigt på och det slutar alltid med att man upptäcker att tiden runnit förbi en likt öl en sommarkväll.
Men vissa stunder är bättre än andra, som när öberg och danne var här förut.
Eller när man hittar ett meningsfullt och glädjande klipp på youtube, man blir liksom varm i själen och livet känns inte lika tråkigt längre.
I vilket fall hade vi oerhört kul när vi i nära 1,5 timme trakasserade Emelie, hoppas hon inte tog det personligt. Annars känner jag på mig att jag är den enda som kommer få skit för det.
Varför är det alltid så?
Att jag är den som får skiten, jag är ju inte direkt hjärnan bakom allt, utan jag är mer som den kinderäggsfiguren som inte går att bygga ihop. Visst kastar man fanskapet åt helvete, men det är ju inte figuren som gjort något dumt, utan det är väll tillverkaren?

Hyll är en girig människa och det kan vi alla enas om, men för en gångs skull så har han gjort nytta.
För idag så har jag tvingast att övningsköra, i en och en halv timme.
Så jag har egentligen lär mig allt man behöver veta om hur man startar vindrutetorkarna och gör U-svängar. Så egentligen borde jag kunna ta körkortet på direkten.
Men då skulle alla bli avundsjuka och därför tänkte jag vänta tills jag fyller 18 innan jag tar körkortet. Det är egentligen väldigt snällt gjort av mig och jag förtjänar många kramar och... Hyll du e skyldig mig en risifrutti, du också Daniel, ni har tills på söndag på er att lämna tillbaka dem.

PS. vi ska åka skridskor i morgon, hur fasen kan man ha sådan skit som obligatoriskt på gympan? Egentligen så borde man kunna protestera, för man kan väll inte kräva att alla ska kunan åka skridskor. Om det är så så är det något allvarligt fel med samhället...